onsdag, maj 30, 2012

Det blev...

‎...60 minuter Body Balance (styrka och balans), 30 minuter spinningcykling, 25 minuter stretching, 20 minuter dansträning framför spegel.

Jag känner mig sjukt nöjd! :D
De sneglade lite förvånat på mig när jag ställde mig och började dansa framför spegeln i gymmet, men behöver man en spegel så får man ju ta den som finns! :P

Jag funderar på att köpa gymkort för sommaren, så att jag kan fortsätta träna (och stretcha!) regelbundet. Utan gymkort kommer det gå segare. Hemmaträning är inte min grej, jag har inte självdiciplinen som krävs för att göra sådant framgångsrikt :P
Å andra sidan kan detta ju vara ett tillfälle att träna på det. För jag VILL ju, och då måste det ju göras, liksom :P



Nu är jag mjuk och mysigt trött i kroppen, härlig känsla :)

Ska man lära sig dansa, kanske??

Nu är jag riktigt nere i dansträsket alltså!

Jag fick ett infall och kollade upp datumet för den årliga 6-dagars salsafestivalen i Kroatien. Den äger dessvärre rum under midsommarveckan = veckan innan min semester börjar! >.<
Oturlig tajming med andra ord: Bättre lycka nästa år!

Jag planerar att (jag ska) åka till Stockholm den 1a september och gå på workshops för Barbara Jimenez och Yunaisy Farray.
Och jag har bokat ett Body Balance-pass för ikväll - nu ska här tränas styrka och smidighet!

Jag har nämligen kommit på att det kanske skulle vara kul att lära sig DANSA. Bli bra på riktigt, menar jag!

Inte "bra" som i: "Hon är bra. För att vara svensk och bo i norrland." utan mer som "Hon är bra! Det där ska jag också lära mig!" eller "Kolla in det här Youtube-klippet, den här tjejen är grym!".
Hajar ni skillnaden? ;P

Som det är nu så dansar jag bara för skojs skull, utan att egentligen ha något särskilt mål med mitt dansande. Men tänk om man skulle ta och satsa lite, och faktiskt försöka nå högt..?

Att faktisk börja använda helkroppsspegeln i sovrummet, och öva lite moves framför den så fort jag har tid över!
Att träna upp styrka i hela kroppen, stretcha för smidighet och vighet och lära mig mer reggaeton för ökad muskelkontroll och intensitet i rörelserna!
Att ta varje chans som bjuds att gå en workshop, kurs eller åka iväg på salsafestival!

Jag känner ju att motivationen finns där, och som det ser ut så har jag gott om tid att lägga på träning.
Jag funkar så, att när jag väl har börjat lära mig någonting och jag tycker att det är kul - då vill jag bli bra på det också! Så jag kommer nog att göra ett försök från och med nu.

Detta (plus mycket, mycket mer) är vad jag suttit och tittat på de senaste... 5 timmarna??

Salsa:




Cha cha:


Så vänta ni bara, gott folk. Nu ska Erica lära sig DANSA! ;)


tisdag, maj 29, 2012

Jag älskar salsa!

Det här inlägget kommer att vara djupare än rubriken, oroa er inte ;)

Tack vare en diskussion med en kollega så kom jag till insikt med en sak idag - orsaken till varför jag tycker så mycket om att dansa salsa!

Det är inte bara själva dansandet jag fastnat så för, utan hela "salsavärlden".
Salsafesterna som anordnas här i Luleå är helt underbart trevliga!

(Filmen är snedvriden, men vi dansar lika bra i alla fall!)

I partysammanhang blir jag ofta obekväm så fort folk börjar bli fulla. Inte berusade, men FULLA. Det beror på flera saker. Det är inte så att jag ogillar personerna som är där, utan snarare att jag ogillar vad alkohol gör med folk.
Eftersom jag inte dricker själv (mer än kanske ett par, tre gånger per år, har dock aldrig varit full själv) så ser jag mycket mer av vad som händer på fester eller i andra sammanhang där alkohol är inblandat. De andra fulla människorna är närvarande och bevittnar visserligen en stor del av allt som sker, men de ser det inte på samma sätt som en nykter person gör. Denna nyktra person är ofta(st) jag.

Vissa säger elaka saker, får kort stubin och börjar bråka. Andra blir väldigt "kärleksfulla" och hamnar i närgångna situationer med folk de egentligen inte vill göra någonting sådant tillsammans med.
Relationer sabbas, människor skadas och ibland till och med dör, egendom förstörs. Ungdomar på tillnyktring i fylleceller, alkoholism och försummade barn, och en himla massa ånger och baksmälla!

Allt detta kan dyka upp i huvudet på mig när jag vistas bland folk som druckit för mycket alkohol. Jag förstår verkligen inte hur man kan utsätta sin kropp och sin omgivning för risken att något hemskt händer i samband med fylla.
Min åsikt är att om man väljer att dricka så har man även valt att ta risken för negativa konsekvenser. Då har du valt att riskera att hamna i slagsmål, ha sex med fel person eller köra rattfull. Och än värre - det drabbar ju inte bara dig själv utan även andra personer i din närhet.

"Fy fan vad jag mår dåligt/ångrar det som hände igår, jag ska ta det lugnt med drickandet hädanefter!" Mjo visst, den har man ju hört förut...




Faktum: Väldigt få personer dansar riktigt bra när de är fulla. När det gäller pardans blir det än mer problematiskt eftersom du, förutom att hålla reda på dina egna fötter, faktiskt ska föra/följa din partner också. Det funkar liksom inte efter för många glas vin eller för många tequila-shots :P
Dessutom vill de flesta tjejer väldigt gärna att grabbarna håller tassarna borta från kroppsdelar där de inte ska vara. Tafsande = dansdiss ;P

Resultatet blir att det inte dricks särskilt mycket på salsafester, vilket passar mig utmärkt! :D
Detta i kombination med underbar salsadans är helt enkelt oslagbart. Jag väljer utan att tveka en salsafest framför både hemmafest eller utekväll på krogen!

Det är så härligt att känna en sådan gemenskap som salsalivet erbjuder. Att lära känna folk genom dans är fantastiskt! Man kommer varandra väldigt nära väldigt fort. Mycket skratt och leenden, man bjuder på sig själv och uppskattar när andra gör detsamma. Samtliga festdeltagare har ju även någonting gemensamt med varandra - intresset för latinamerikansk dans - och det slår mig då och då hur mycket en sådan sak faktiskt gör för stämningen på en tillställning. Ibland känns det nästan som att man är kompis med dem allihop :)

Salsadansen fick mig även att hitta min feminina sida, efter att ha levt mer eller mindre hela livet som något av en "pojkflicka". Hur man rör sig och för sig, hur man följer sin partner, hur man tar sig fram i högklackat - som en kvinna! ;)

Och sedan sist men inte minst, den fina artighet och respekt man som kvinna möts av från männen på sant gentlemannavis - du får en försiktig puss på kinden vid hälsning, de kan dra ut din stol, de släpper förbi dig först genom dörren, hela grejen med att bjuda upp till dans osv.

Det känns nästan fånigt ibland, för att jag inte alls varit van vid sådant tidigare.
Den svenska festkulturen har MYCKET att lära från andra delar av världen.
Aaah...
Jag älskar salsa!

söndag, maj 27, 2012

Jag vet inte, just nu.

Jag vet inte hur jag vill att mitt liv ska se ut. Jag vet inte var jag vill vara om en månad, eller om tio månader. Jag vet inte heller hur jag vill vara, eller med vem.

Det enda jag kan veta är vad jag känner och vad jag vill just nu.

Just nu
vill jag vara glad och göra sådant som jag tycker om, med människor jag tycker om! Just nu vill jag låta livet ta mig någonstans, och liksom bara hänga med. Just nu vill jag njuta av tanken att resten av mitt liv är en bok med oskrivna blad, och vetskapen om att det är endast jag själv som bestämmer vad där skall skrivas i framtiden. Jag tror att det är detta som kallas frihet.

Just nu vet jag inte vad jag vill senare. Men det kommer jag att veta då.

Senare, alltså.

Jag kan inget lova, bara leva.

En av modell-för-en-dag-bilderna. Det bör göras om inom en snar framtid! Jag tror det finns någonstans här i norr också??

fredag, maj 25, 2012

Det löser sig!

Nu är det klart att Halli ska byta lägenhet med ett par som varit på jakt efter en större!
Halli tar alltså över deras etta och jag får bo hos en god vän tills vidare, så jag har också boende åtminstone för sommaren.
Tänk vad allting löser sig helt plötsligt, underbart! :)

torsdag, maj 17, 2012

Stora förändringar medför många nya möjligheter

Ingen vill att sådant här ska hända, för man vet att smärta är oundvikligt i situationer som dessa. Men ibland så måste förändringar ske, och det var dags för det nu.

Det kan verka ha kommit plötsligt, men mitt beslut har inte varit förhastat utan väl genomtänkt. Och nu i efterhand känner jag att det var rätt beslut för mig.
Det är lugnande och känns skönt att det inte finns någon ånger eller några tvivel inom mig. Det känns bra.
För ögonblicket är jag mest hoppfull och spänd av förväntan på vad framtiden har att bjuda på, både inom den närmaste tiden och på längre sikt.

Vi kan båda hamna var som helst när som helst, och ingen vet var eller hur det kommer att ske. Vi har frihet att välja precis hur vi vill leva framöver, var för sig. Vi har möjlighet att smida stora planer och sätta mål att sträva mot i våra nya liv.

Det känns som att min kris kommer att dröja. Nu ligger fokus på att lösa det praktiska, göra det bästa av situationen vi hamnat i och se till att vi båda lyckas komma ur den vid så gott mod som möjligt. Det är troligtvis lättare för mig eftersom jag redan när jag funderade över beslutet hann bearbeta den första vågen av chock, sorg, rädsla och andra negativa känslor förknippade med en sådan här händelse. Jag "visste om det först", och ligger därför ett par steg före.

Även faktumet att det var mitt beslut gör mig tryggare i situationen, då jag redan har förmåga att blicka framåt och finna saker att se fram emot och må bra av.

Det är inte så att jag är oberörd av händelsen, inte alls! Att prata om detta med Andreas var det svåraste och jobbigaste jag någonsin gjort! Jag tampas med skuldkänslor samtidigt som jag vet att det inte kunde blivit på något annat sätt. Hade det inte skett nu så hade det skett senare.

Men jag har tänkt. Jag har tänkt på hur omgivningen ska uppfatta situationen. Hur de ska se på oss, och tycka och tänka om det de ser.

Jag kommer säkert verka "alldeles för glad" enligt vissa, efter vad som faktiskt har hänt.
MEN. Jag kommer att göra mitt bästa för att se det positiva istället för det negativa, även om det senare också måste bearbetas och ges utrymme i huvud och hjärta.
Jag kommer att fortsätta ägna mig åt aktiviteter jag tycker är kul och jag kommer att fortsätta umgås med människor jag tycker om och som gör mig glad.

Hur hade Du velat ha det?
Om man kan - varför inte vara glad? Inte ska jag behöva tvinga mig att vara ledsen "för att jag borde vara det" i andras ögon. Sorgen kommer att komma, men det är ingenting jag kommer att sträva efter direkt. Jag kommer att må dåligt emellanåt vare sig jag vill eller inte, det hör liksom till.

Snälla försök förstå mig och ge stöd, istället för att döma eller anklaga.
Tack.

måndag, maj 14, 2012

Mitt i natten

Jag kan inte sova. Har legat och vridit på mig i flera timmar, så till slut så klev jag upp.
Plan: sitta vid datorn en stund så att jag blir trött i ögonen och sedan lägga mig och försöka sova i soffan istället.

Jag ska egentligen upp om 1½ timme.

lördag, maj 12, 2012

Seg dag...


Var inte jätteaktiv på lydnadsträningen direkt :P
Ställde istället upp med råd och tips till de övriga ekipagen så gott jag kunde så man gjort någon nytta iaf!

Har sovit 1½ timme för att komma ikapp med sömnen, men något piggare kan jag inte påstå att jag känner mig än.
Passar på att lyssna på några merenguelåtar nu, innan sambon får besök av en kompis.

Jag förstår inte hur man kan ogilla latinomusik?? Det som är så härligt! ^^

Sömnbrist? Japp, denna gång med flit!

Det var en uuuuunderbart rolig kväll på STUK igår!
Jag kunde helt enkelt inte slita mig från dansgolvet och mina härliga vänner, utan stannade till stängningsdags!
Det blev mycket folk, fler än jag hade väntat mig, och stämningen vad på topp! Vi startade med en merengue-workshop à la Gosha då det fanns några nya ansikten på golvet. Det gick bra och de flesta hängde med fint!

Sedan blev det salsa, merengue och bachata för hela slanten till ca kl 00.30, då vi var tvungna att stänga av vår musik och packa ihop. Då förflyttade vi oss till det ordinarie dansgolvet i rummet intill, och fortsatte skaka loss där istället!
Så kvällen bjöd på både latinamerikansk och trance/house/reggaeton/partymusik. Klackskorna åkte av efter ca fyra timmars dansand., och därefter blev det ytterligare en timme dans - barfota!

Kom hem strax efter 02, efter att ha dansat hela kvällen.

Hälsa på en Tindra i nattmössan, klä av sig, tvätta fötterna och dunsa ner i sängen.

Nu, kl 05.25, är jag uppe igen för att snart cykla till jobbet. Därefter bär det av till HundHuset för lydnadsträning. Om jag orkar! ^^

Tack till alla som gjorde gårkvällen till den troligtvis bästa STUK-kvällen någonsin!

Dance is king! :D

fredag, maj 11, 2012

Latinokväll!

Ikväll blir det salsa på STUK!
Om det visas tillräckligt stort intresse för evenemanget av stadens salsafolk så kommer det att anordnas liknande kvällar fler gånger!

Jag hoppas att vi blir många! Om vi blir över 18 personer så är jag helnöjd :)
Jag har dragit mina strån till stacken genom att fixa dit tre grabbar!

Nu blir det ett lugnt och skönt bad, sedan ska jag böja göra mig i ordning.

Klackarna i taket! ;)

Uppvisning på universitetet, dec -10

onsdag, maj 09, 2012

Nu byter vi ämne ett tag...

Det kommer nog bli aningen mer salsa/spanska och mindre hund i bloggen framöver.

Mitt salsaintresse har liksom fått en nytändning sedan festen i lördags. Jag har fått salsa-återfall! :O

Dels så var det skönt att få svänga loss ordentligt efter så lång tid utan en riktigt fartfylld salsafest, men det är även frihetskänslan som gjort mig danspigg igen. Att ha gått ur danssektionen (japp så är det) känns förstås både trist och kul, men just nu känns det mest bara FRITT! Hädanefter blir det dans när jag känner för det, och övriga dagar så kan jag välja att låta bli. Jag kommer endast att dansa för att ha roligt, utan måsten eller plikter!

Visst var jag med och höll salsakurser för att det var kul, för det är det. Och visst var det roligt och spännande att planera och medverka på aktiviteter och evenemang såsom uppvisningar, Lulekalaset, fridanserna mm. Men man var ju ändå där i egenskap av sektionsmedlem och instruktör.

Nu när jag inte har någon särskild roll, utan bara vistas som en i mängden på dansgolvet, så känner jag den där rejäla glädjen komma krypandes tillbaka i kroppen igen.

Det där jag kände när jag började dansa salsa, hösten 2009. När jag blev förälskad i latinamerikansk dans och bara ville lära mig mer och mer, och helst alltihop på en gång!

Nu ser jag fram emot nästa tillfälle att få dansa igen, vilket ser ut att bli på fredag. Då anordnar danssektionen salsakväll på Stuk.

Jag längtar... ^^

tisdag, maj 08, 2012

Varför franska??

Har sökt en spanskakurs till hösten och hoppas att min lättlärdhet när det gäller språk fortfarande består!

Och varför läste jag FRANSKA i gymnasiet, det har jag ju aldrig någonsin använt??

måndag, maj 07, 2012

Aquí vamos!

Efter den UNDERBART trevliga salsafesten på Don Guacamole i lördags så har jag helt plötsligt fått salsa-återfall!

Det var en av de roligaste salsafesterna hittills! Mycket folk, varav en del helt nya människor i sammanhanget och till och med några nya KILLAR! (den som är bekant med pardansvärlden vet vilket överskott på tjejer som brukar råda på dansfester, och att dansanta killar därför är väldigt eftertraktade på sådana tillställningar)
Stämningen var på topp, många par på dansgolvet under nästan varenda låt, och bra blandning på musiken! :)

Jag har idag, sedan jag kommit hem från jobbet, lysnat på salsa/merengue/bachatamusik non stop, samt skrivit ut några låttexter till ett par av mina favorit-latinolåtar.

Jag är fast besluten om att jag ska lära mig spanska, så att jag äntligen kan sjunga med i låtarna PÅ RIKTIGT och förstå vad texterna handlar om!

Det är ju pinsamt att inte kunna spanska när man lyssnar på så mycket musik med spansk sång som jag gör!

Men nu ska det bli ändring på det!

Låtar som jag skrivit ut texterna till:
La Charanga Habanera - Gozando en la Habana
Elvis Crespo - Suavemente (har även skrivit ut texten till Rix FM-versionen)
Proyecto Uno - El Tiburon
Juan Luis Guerra - La Travesia

Nu kör vi!
Aquí vamos! ^^


söndag, maj 06, 2012

Hundfolk - se hit!


Vilken/vilka raser skulle ni som rör er i hundvärlden rekommendera som nästa köp åt mig?
Äger just nu en OTROLIGT lugn och stabil schäferblandistik på 4½ år som jag envist har tränat tävlingslydnad med i drygt ett år nu, men inte kommer att nå särskilt långt upp i klasserna med. Jag tror att hon skulle acceptera en ny flockmedlem utan större tjafs, och jag kommer förhoppningsvis att börja plugga på distans till hösten så tillfället känns rätt just nu.

Jag är ute efter en hund med något mer energi och arbetsvilja, dock ej med superhög aktivitetsnivå. Ej jakthund eller jakthundblandning utan mer av bruks-/vallhundstyp. Renras eller blandras spelar mindre roll som det känns just nu, det viktigaste är att hunden känns rätt för mina ambitioner och vårt vardagsliv.

Tack på förhand! :)

Jag är redo

Om bara tiden skulle komma att finnas, så är jag redo att utöka flocken och skaffa en till hund.

Jag var på föreläsningi fredags, en hundrelaterad sådan.
Föreläsaren hette Memea Mohlin och ämnet var "att läsa sin hund".

För flera år sedan (jag minns inte om vi ens hade Tindra då) så fick jag en hundbok i julklapp av min storasyster Elin. Hon är inte jättehaj på det här med hundar, så hon tog väl boken för att den handlade om hundar, kort och gott. Det visade sig att hon hade givit mig "Lydnadsboken" av Memea Mohlin.
Den går igenom momenten som ingår i tävlingslydnad, alltså inte allmän vardagslydnad. Vid den tidpunkten hade jag inte det minsta intresse av, eller tanke på att börja med tävlingslydnad, så jag bläddrade bara igenom den lite men läste den inte särskilt noga.

För ett år sedan blev jag nyfiken på några olika tävlingsgrenar, däribland lydnad. Inte förrän då tog jag fram Lydnadsboken och började läsa den ordentligt, kapitel för kapitel.

Idag är tävlingslydnad det jag ägnar mig allra mest åt när jag tränar med Tindra, vi kör åtminstone fyra pass per vecka. Om två veckor debuterar vi i lydnadsklass 1 (LK1), vilket ska bli riktigt kul men även känns nervöst och läskigt. Varken jag eller Tindra har tävlat tidigare, så det blir en helt ny upplevelse för oss båda!

Men.
Tindra är inte den typiska tävlingshunden. Särskilt tävlingslydnad kräver ett stort mått av energi, entusiasm och arbetsvilja hos hunden. Egenskaper som Tindra till stor del saknar.

Efter fredagens föreläsning så fick jag tillfälle att ställa en fråga till Memea personligen, och jag passade självklart på! Jag frågade vilka råd hon har för min och Tindras situation. Hur ska jag hantera henne under träning och tävling för att det ska gå som bäst och hon ska bli så motiverad som möjligt?

Hennes svar innefattade flera punkter, varav de två viktigaste var:

  1. Du ska själv inte vara alltför entusiastisk och motiverad under träningspassen. Det kan skapa en prestationsångest hos en försiktig hund. Att hon känner en stor press eftersom matte ju verkar vara så peppad, och "oj, nu gäller det att jag presterar, usch vad läskigt! Det här känns inte skoj...". Hitta en medelnivå för dig själv så att ni lyckas ha kul under träningarna och samtidigt göra framsteg.
  2. På tävling - Ha inga ambitioner om höga resultat förrän du märker att hunden är bekväm i tävlingssituationen. Sikta på att hunden ska tycka att tävlingen är minst lika kul som när ni tränar, försök att slappna av och var som vanligt.

Detta ska jag självklart ha i åtanke framöver. Och jag har satt som mål att vi ska ha fått ett pris i LK1  innan hösten. För ett tredje pris krävs att nå minst 160 poäng, så bara vi kommer över den gränsen så är jag nöjd! Det kanske tar 5 tävlingar att nå dit, men nå dit ska vi!

Min svåraste uppgift under året som jag tränat detta med henne har varit att skapa tillräckligt med motivation hos Tindra för att hon ska utföra momenten på tävlingsnivå. Det går ibland, men ofta räcker det inte hela vägen.
Tindra har helt enkelt inte tillräckligt mycket motor och energi för att nå långt i tävlingsvärlden.

Därför är jag nu peppad på att skaffa en andra hund med åtminstone något högre energinivå och arbetsmoral än vad Tindra har.
Jag fortsätter att hålla utkik på Blocket och OM jag kommer in på hundskötarutbildningen till hösten, vilken är på halvtid och läses på distans, så blir det nog en till vovve. Vilken ras jag skulle vilja ha vet jag inte. Jag vet inte ens om jag absolut ska ha en renrasig hund (just tävlingslydnad är ju ändå öppet för alla hundar), eller om det kanske kan bli en till blandrashund.

Den som lever får se! ;)

onsdag, maj 02, 2012

Prova på att göra ingenting


Har funderat under eftermiddagen - fridans eller inte ikväll? :/
Det har varit väldigt mycket runtflängande på det ena och det andra för mig under den gångna veckan. Jag är trött i huvudet och i kroppen. Inte ens imorgon när jag är ledig är jag helt ledig. (ja, det är jag själv som planerar in alltihop, men ibland är jag överambitiös och så blir det helt enkelt för mycket)

Jag får nog passa ikväll alltså... Men på lördag blir det salsafest så då ska jag se till att vara piggare :)

I samma sekund som jag bestämde mig så kändes livet genast lättare. Vetskapen om att jag kommer kunna sova åtminstone ganska länge imorgon, och att jag för ovanlighetens skull får en lugn och tämligen händelselös kväll hemma i soffan gör att en skön harmoni sprider sig i kroppen och knoppen.

Hmm, vi har glass och mango hemma ^^
Vad visas på teve ikväll? :)