På torsdag har jag bokat tid för kastrering på Öjebyns djurklinik.
Det är Tindra som ska upp på operationsbordet.
Jag hade redan innan vi skaffade Charlie funderat på att kastrera Tindra, och det av hälsoskäl. En kastrerad tik kan inte få livmoderinflammation (eftersom hon då inte har någon livmoder), och risken för juvertumörer minskar kraftigt. När en tik får livmoderinflammation så måste den opereras för att överleva. En operation är dock aldrig riskfri och hunden kan dö ändå om man har riktigt otur.
I Sverige drabbas så mycket som en fjärdedel av alla tikar av livmoderinflammation innan de har fyllt 10 år, och det betraktas därför som en vanlig sjukdom. Risken för sjukdomen ökar ifall tiken har genomgått någon typ av hormonbehandling, eller om den inte haft haft någon valpkull.
Eftersom Tindra har så pass dåliga höfter som hon har (E på båda sidor, plus kraftiga benpålagringar) så är det absolut inte aktuellt att ta en valpkull på henne. Och med en okastrerad hanhund i hemmet så måste vi kastrera någon av dem. Att ha en tik och en hane hemma under tikens löpperiod var INTE roligt.
Med allt detta i åtanke så anser jag att Tindra är det bästa alternativet, trots den betydligt högre kostnaden. Tindras kastrering kommer att kosta oss 5400 kr, medan kastrering av en hanhund för närvarande kostar 4200 kr på samma klinik.
Så från och med torsdag eftermiddag har vi en livmoderlös tratt-Tindra här hemma!
