Fullspäckat schema!

• Måndag:
  Jobb till kl 14.00
  Tindra-promenad
  Salsalektion kl 19.00-21.00

• Tisdag:
  Jobb till kl 15.00
  Tävlingslydnadsträning kl 18.00-19.00
  Salsakurs 19.30-21.30

• Onsdag:
  Tid bokad för blodgivarregistrering kl 12.00
  Drop in för vaccination inför utomlandsresa
  Spinningpass kl 18.30-19.00
  Body Balance-pass kl 19.00-20.00

• Torsdag:
  Ledig från jobbet!
  Flockis kl 19.00

• Fredag:
  Jobb till kl 12.00
  Zumba kl 17.00-18.00

• Lördag:
  Jobb till kl 14.00
  Indoor walking kl 15.00-15.45

• Söndag:
  Tävlingslydnadsträning kl 12.00
  Socialträff på HundHuset kl 18.00

Norrsken!

Var just ute och gjorde mitt första försök att fotografera norrsken! Det var det vackraste och mest levande norrskenet jag hittills skådat!

Det är en lika fantastisk känsla varenda gång jag ser norrsken, jag kommer aldrig att få nog av naturens under. Solned- och -uppgångar, vilda djur som ägnar sig åt sina naturliga beteenden i sin rätta miljö, skogens sus, havets brus, blommors och andra växters skönhet... Det är mitt knark :)

Fick tyvärr ingen vidare bra bildkvalitet då jag inte hade någon aning om hur jag skulle lösa fokusproblemet. Autofokus fungerade inte då kameran inte fann någon punkt att fokusera PÅ. Manuell fokus funkade inte heller eftersom jag själv inte hade någon referenspunkt att ställa in kameran efter.
Hade högt ISO-tal och lägre slutartid eftersom jag ville få något mindre suddighet på ett så rörligt norrsken. Ska kolla upp lite tips om fokus till nästa gång!

Döda alla vargar i Sverige!

Fredrik Steen postade för några dagar sedan ett blogginlägg som handlade om vargdebatten. Det har 95 kommentarer. Hittills.
Varenda gång han skriver någonting på ämnet utrota inte/utrota den svenska vargen så blåser det upp till storm i kommentarsfältet! Snacka om hett ämne, och det verkar som att det särskilt är hundägare som engagerar sig? Kanske för att en del hundägare även är jägare (vilka ju generellt vill ha BORT vargen), eller för att hundälskare ofta älskar djur i allmänhet och gärna kämpar för dessa djur rättigheter?

Tänk om politikerna som beslutar i sådana här frågor skulle gå in och läsa i sådana här diskussioner, vad de skulle lära sig mycket! Om de tog del av "vanliga" människors erfarenheter, resonemang, åsikter och förslag på lösningar - då hade de antagligen varit kapabla till att ta bättre beslut än de hittills gjort. De är ju trots allt dessa "vanliga" människor som måste utsättas för vargen, leva nära den och så vidare...


Blogginlägget:
Döda alla vargar i Sverige!

 

Inne igen...

...efter 1 ½ timmes promenad innehållande dragträning och lite fotgående. Tindra har slukat all mat hon fick i skålen och slickat den ren cirka fyra vändor (IFALL det nu skulle finnas någon smula mat kvar, bäst att vara säker).
Hon höll ett bra tryck och ett jämnt tempo i selen större delen av promenaden, men när jag märkte att hon blev trött så tog jag av den och hade henne lös resten av biten hem.
Dragträning i all ära, men bus i snön är ju det allra bästa! ;)

Tre projekt som luktar hund, nr 2

Det tog inte lång tid efter att vi hade skaffat Tindra innan vi förstod att hon är en väldigt lugn och trevlig hund. Hon är stabil i psyket (om än en aning vek), lätt att hantera, lugn och social.

Tanken slog mig ganska snart att hon troligtvis skulle passa väldigt bra i rollen som vård-/terapihund hos gamla eller funktionshindrade personer. Att ge dessa människor lite pälsgos, sällskap och glädje i en annan kanske rätt så grå vardag, DET skulle Tindra kunna bidra med!

Jag har sedan ca 1 år tillbaka hållit ögon och öron öppna efter något projekt eller någon utbildning som jag skulle kunna medverka i för att utbilda oss som vård-/terapihundsekipage. Det var svårare än jag hade trott. Jag fann en utbildning i Gällivare, men annars verkade det glest med den här typen av utbildning/arbete.

Ingen kände någon som pysslade med det, ingen visste var man kunde utbilda sig... Förrän nyligen!

Det var inte förrän för bara några veckor sedan, när vi var i Kalix, som jag faktiskt råkade trilla över någonting intressant. Jag var inne på Kalix Brukshundsklubbs hemsida och tittade igenom deras schema efter lydnadsprov i klass 1 som jag skulle kunna anmäla mig och Tindra till. Andreas satt bredvid och kikade, och han upptäckte då en flik på hemsidan som hette "besökshundar".

Jag klickade mig vidare. Där fanns bilder och beskrivningar av ett flertal ekipage som regelbundet besöker äldreboenden runt om i Kalix. Det stod däremot inte särskilt mycket om hur allting gick till, hur när och var hundarna testades, hur man gjorde för att få vara med i projektet osv. Så jag skickade med en gång iväg ett mail till kontaktpersonen de angivit på hemsidan!

Mailen tillhörde en person på Studieförbundet Vuxenskolan i Kalix. Det gick en vecka eller två utan att jag fick svar. Det var jul och nyår, folk är bortresta, lediga... Man får ha överseende. Men jag skickade iväg ett andra mail, denna gång till Kalix BK. De svarade, men kunde inte hjälpa mig med just detta.

Då ringde jag istället till kvinnan på SV i Kalix och fick efter ett flertal försök äntligen tag på henne!

Hon berättade då för mig att besökshundsprojektet just nu låg på is. Hon hade själv startat upp det hela, och hade hand om det ideellt på sin fritid. Hon hade dock efter en tid insett att det tog för mycket tid och ork av henne, och eftersom det inte fanns någon annan som ville ta sig an något större ansvar för projektet så lades det ner. Åtminstone för tillfället.

Så att testa Tindra för att bli besökshund i Kalix var inte aktuellt, men kvinnan gav mig namnet på en person på SV i Luleå som hon hade haft kontakt med under perioden å projektet var igång.

Så jag ringde till honom, och då ÄNTLIGEN fick jag napp!

Han sa att han, tillsammans med en kollega, också har testat ett flertal ekipage varav en del fortfarande är aktiva besökshundar runt om i Luleå. Han var öppen för idén att köra en ny testomgång och testa Tindra, och jag erbjöd mig att sprida ordet vidare och höra om det finns fler som är intresserade av deltaga.

Vi bestämde som så - att när hans kollega kommer tillbaka från sin utlandssemester så hör de av sig till mig för att planera utförandet av testerna. Under tiden ska jag försöka ragga fler hundägare som vill ställa upp i projekten tillsammans med sina hundar. De testar gärna flera (max fyra) hundar per tillfälle, och jag har redan fått in ca 10 intresseanmälningar.


I have a good feeling about this! :D

Stora hundar närmare avlivning

Klicka för originalstorlek

"Detta är alltså inte alla anmälningar, det är hundar polis tagit beslut om att testa.

Sedan finns det oerhört många fler hundar och människor i anmälningssituationer där test inte har utförts. Det finns ett relativt stort antal hundar där exempelvis ägaren beslutat om avlivning direkt efter händelse. Den hunden finns då inte med här i statistiken." (- Fredrik Steens blogg)

Inte en enda dvärghund i statistiken?

När jag är ute och promenerar med min hund i mitt närområde så brukar jag observera hundar och hundägare som vi möter. Av de hundar som gör utfall, sliter o kopplet och skäller när de ser oss, eller som enligt mig verkar vara instabila hundar så är det stora majoriteten av mindre typ. Det är inga särskilda raser, utan dvärghundar generellt.

Bara för att de biter en i skon istället för i armen så kommer de undan i den här statistiken. De gör inte lika stor skada, och de är lättare att fösa undan eller hålla tillbaka när de är aggressiva. De blir inte anmälda lika ofta.

Detta är ett vanligt problem, som jag uppfattar det.  

Särskilt en gång minns jag:
Jag mötte ett par bekanta till mig ute på parkeringen. Jag hade min hund med mig, och de hade en liten hund i koppel. De har själv två egna småhundar men denna tillhörde en vän till dem, de var bara hundvakt åt den.

Så fort den lilla hunden fick syn på min hund så började den skälla högt och frekvent.

Mannen tycker väldigt mycket om min hund, så vi började närma oss för att hälsa på honom. Lillhunden fortsatte att skälla och reste sig dessutom upp på bakbenen och ryckte i kopplet. Det var vad jag skulle kalla aggressiv mot oss.

Vi gick ändå fram och hälsade, och jag stod och pratade med mannen en stund medan han klappade om min hund. Kvinnan höll i den lilla hundens koppel, och under hela den stunden så fortsatte den att bete sig illa.

När jag sedan hade gått därifrån så dök en tanke upp i mitt huvud. Hur hade situationen sett ut om det hade varit en större hund som betett sig sådär?

Jag bytte ut dvärghunden mot en schäfer, i min minnesbild. Den schäfern hade garanterat blivit glodd på och pratad om, kanske till och med anmäld, för liknande utfall.

Men dag efter dag ser man dessa understimulerade, instabila, osäkra, aggressiva småhundar i området där jag bor. Visst ser jag även större hundar i det skicket men vetskapen om att de större är närmare avlivning eller omhändertagande än de små, DET gör mig frustrerad!

Valla skidor är ingen lek!

Jag är nu i full färd med att valla mina nyinköpta skidor, och det är verkligen mycket att hålla redan på!
Man får genast så mycket större respekt för landslagens vallateam... :P

Hade varit smidigt med en vallabod och ett vallabord, istället för en ranglig hemmagjord konstruktion i köket ^^

Det har varit kallt ute idag. Det syns inte minst på hunden...

Is i skägget!

Notera hennes "känselspröt"

Fot!

De senaste dagarna har jag känt mig mindre nervös inför det hägrande lydnadsprovet (så kallas en lydnadstävling bland hundmänniskor). Det beror på att Tindra har varit så otroligt pigg och motiverad när vi tränat! Fotgåendet (egentligen "linförighet" i klass1) är det jag tränar mest med henne just nu, för att få in korrekta positioner och få henne att korrigera sig själv utan särskilt mycket hjälp från mig. Hon är superduktig! :D

Hon har nästintill ständig ögonkontakt, bra fokus och uthållighet. Under ett bra pass kan vi lyckas gå 10 meter rakt, göra ett par vändningar och raksträckor till och sedan halt - helt utan större problem, att hon tappar i fart eller bryter ögonkontakten.

Detta gäller dock under förutsättningen att jag tittar tillbaka på henne, något som jag måste jobba bort. Hittills har jag bara ett par enstaka gånger provat fotgående med mig tittandes rakt fram, för det går bara om jag tränar tillsammans med någon annan. Annars ser jag inte hur det ser ut och vet därför heller inte om jag ska vara nöjd och berömma, eller om det faktiskt var så bra. Ska försöka planera in några träningspass med någon person som också tränar lydnad med sin hund, och köra i ett lite mer tävlingsliknande format. Helst med tävlingsledare och kommendering.

Läggandet går också sakta men säkert framåt, även om det fortfarande är momentet vi kämpar mest med.

Jag vet ärligt talat inte vad det är med Tindra och vinter! Hon är ju bara så duktig och glad och alert! Hoppas det håller i sig ända tills nästa vinter! ;D

Tre projekt som luktar hund, nr 1

Nu händer det grejer i HundLuleå!

Jag har just nu 3 projekt jag hoppas kunna genomföra under år 2012. Här är en beskrivning av projekt nummer 1:

• Hundmedborgartestet
  Ett test av hund + ägare där man visar sina färdigheter som ekipage i ett antal grundläggande moment.
  
  Del 1 - Att möta en främmande person
  Del 2 - Att bli klappad av en främmande person
  Del 3 - Hantering
  Del 4 - Följsamhet
  Del 5 - Att passera människor i grupp
  Del 6 - Stanna, sitta och ligga på signal
  Del 7 - Komma på inkallning
  Del 8 - Hundmöten
  Del 9 - Vardagsmiljö
  Del 10 - Skild från sin ägare

Som ni ser så är detta inget MH/MT för en utvald grupp hundar, utan ett väldigt simpelt test som är till för alla.Det jag skulle vilja göra är att starta upp en grupp som kan testa hundar här uppe i nordligaste Sverige, för idag finns det nämligen inte någon sådan varken i Norrbotten eller i Lappland.
Syftet med detta skulle vara att försöka fånga in så många hundägare som möjligt, att testa så många hundar som möjligt. Alla raser, storlekar, lydnadsnivå... Detta skulle ge en ny typ av säkerhet i samhället.
De hundägare vars hundar klarar testet och blir certfierade "hundmedborgare" kan sedan använda detta certifikat vid försäljning, anlitande av hundvakt osv för att intyga att hunden har en bra grundlydnad.
Jag tror att det här projektet skulle få bra respons av samhället i stort! Det har ju länge debatterats om någon typ av hundkörkort i hundvärlden, detta kanske kan vara en början? :)
Testet är visserligen frivilligt, och långt ifrån alla hundägare kommer att genomföra det med sin hund. Men bättre att några göra det än inga alls! ;)

Utveckling:

Jag har fått svar från Hundmedborgartestet, och de säger såhär:

"För att kunna bli testledare måste man vara hundinstruktör inom tex Sirius, SBK, IMMI, eller liknande. Det kostar 2500 kr/ deltagare, och utbildningen är två dagar lång. Om det är under 8 deltagare måste vi dessvärre ta betalt för resa och boende, blir ni 8 eller fler så ingår det."

Jag måste alltså utbilda mig till instruktör först, för att sedan kunna bli HMT-testledare. Och dessutom skrapa ihop 7 personer till som är intresserade av att ingå i detta projekt.

Jag mailade Luleå BK igår och frågade om när de har instruktörsutbildning. De har planer på att utbilda fler, men det är inte bestämt när än. 

Så detta läggs på is tillsvidare = mer energi åt de resterande två projekten! ;)

Dra, dra, dra!

Jag och Kristina tränade drag med Tindra och Dobby igen idag, min svarta skönhet gör stora framsteg!
Vi höll till på en välplogad gångväg utan lutning, för att vi ska slippa svänga och för att sparken ska gå jämnt bakom hundarna.

Tindra är rätt låg under förberedelsefasen - när vi kopplar fast henne och hon inser att hon sitter fast, när Dobby blir sprallig och peppad och rusar runt och trasslar linorna, när sparken rör lite på sig för att Kristina rättar till utrustningen och försöker lugna Dobby...

Vid något tillfälle satte hon till och med svansen mellan benen. Det ser hemskt ut, men jag tror inte att det känns så läskigt för henne som hon får det att se ut. Dessutom så tror jag att det kommer att mildras i takt med träningens fortskridande. Hon måste nog mest vänja sig, helt enkelt.

Jag har hittills sprungit bredvid Tindra med henne kopplad för att underlätta starten som annars kan vara lite långsam och strulig, och därmed även läskig för henne med allt det nya som händer. Men så fort vi börjar springa så intar hon en fin kroppshållning med medelhög svans och jämn fart i stabil trav. Så själva springandet är nog helt okej :)
Värre är det för mig - att kuta fram och tillbaka i täckbyxor, kängor och vinterjacka, det är ingen lek det! :P

Efter varje sträcka, som idag blev ett par hundra meter som längst, så kopplade vi loss båda hundarna och busade ordentligt med dem i snön (båda är snögalna!). Detta för att göra hela aktiviteten till en så rolig grej som möjligt. Sele och spark ska inte betyda ovant och läskigt, utan spännande och skitskoj!

Jag var så nöjd med träningen att jag ringde Andreas och bad honom komma ut och titta på oss ^^
Vi tog oss till universitetsområdet och mötte upp honom där. Vi visade vad vi gick för, och han var helt klart impad! ;)
Jag släppte Tindras koppel under en sträcka, och hon fortsatte att springa på bra!

Vi bytte plats en vända också, så att Andreas sprang bredvid Tindra och jag stod kvar och väntade på dem. Det gick också fint. Detta bådar gott! ^^

När vi var klara med dragandet så körde både jag och Kristina lite spontan tävlingslydnadsträning, fotgående osv. Till och med det satte hon nästintill felfritt, och jag hade inte ens godis i fickan! :D

Vi var ute i över tre timmar. Igen!
Hon är en sann vinterhund, den där Tindra... Och jag älskar henne :) 

Delmål i träningen:

• Att göra henne mer trygg under förberedelsefasen och med sparken som föremål
• Att kunna starta henne okopplad utan att hon segar och blir småskraj
• Att få henne att springa en bit framför mig
• Att kunna åka på sparken bakom henne :)

Fick ingen jättebra bild, men här ser du snötokarna nummer 1 och 2!

Och hoppet om en dragig vinter är tillbaka!

Jag har skapat mig en draghund! :D

Var ute och tränade idag, riktigt skoj var det! Närvarande: Daniella med Lillan, Emma med Devil, Vera och Angus, Kristina med Harry och Dobby, och så jag med Tindra.

Emma och Kristina drar ju med sina hundar, och jag har så gärna velat ha Tindra att dra hon också! De får fina muskler och god uthållighet av dragträning, och i och med att man tränar hastighets- och styrningskontroll på hunden/-arna  så stärks även samspelet mellan hund och förare. 

Dagens resultat:

Tindra drog faktiskt till och med, om än med hjälp, sparken till slut! Stolt och nöjd matte, men trött efter att ha varit ute i 3 timmar. Den här vintern ska det minsann både drag- och lydnadstränas!

Tindra sover nu som en stock i korgen, hon har knappt rest sig sedan vi kom hem för 3½ timme sedan. Gullesnuttan ^^

Tindra i sin dragsele (Björkis), bilden tagen förra vintern.

Online again!

Har återupptäckt det härliga i att lära känna folk över internet! :D

Nej nu blir det förändring!

Vi får se hur länge jag pallar, men ni ska få se... ;P

Nytt år, blicken framåt!

Jag är så nöjd över att jag faktiskt lyckades fotografera våra fyrverkerier i lördags! Fyra av de bästa ser ni nedan.

Jag har bott här i drygt 3 år nu, jisses vad tiden flyger! Inte hade jag tänkt jobba kvar på Kvantum så här länge, men tji fick jag. Och inte heller trodde jag att jag skulle ha hunnit skaffa en så underbar hund så pass tidigt, men tji fick jag.


Jag är nöjd med vad jag gjort och åstadkommit hittills i mitt norrländska liv, men ändå inte. Jag har fått mycket gjort, men det finns mycket kvar jag skulle vilja göra och uppleva!


Detta ser jag fram emot under år 2012, som jag hittills vet kommer att ske:

• Att åka till Thailand för tre veckors äventyr och semester! (mars-april)
• Att tävla med Tindra i lydnadsklass 1! (maj)
• Att bli moster för fjärde gången! (maj)
• En till sommar fylld av slacklining! (så länge vädret tillåter)

Det blir nog bra det här... ;P