Min pojkvän är fin.
Inte bara snygg, utan liksom... Fin.
Han har gjort, och gör fortfarande, en hel del för mig. För oss.
Han har fin hand med min fyrbenta ögonsten Tindra, och är numera husse även till en liten sprallig Charlie.
Han är en bra bilförare och ställer gärna upp och skjutsar mig och hundarna om det behövs (vilket ändå är med jämna mellanrum, buss är inte riktigt smidigt alla gånger).
Han har lärt mig att dansa bugg och uppmuntrar mig att träna och bli bättre.
Han är jordnära, och inte särskilt mycket för krusiduller och image. Mjukisbyxor, det är vår visa det!
Samtidigt så älskar jag att titta på honom när han är uppklädd för exempelvis fest eller danstävling, han är så himla snygg!
Och han kan verkligen få mig att känna mig vacker som jag är, oberoende av om jag bär myskläder eller finklänning.
Han är den personen på jorden som kan få mig att må bäst, men även att må sämst. Det är så det ska vara.
För det visar att det är han som betyder mest.
Puss <3
