måndag, oktober 28, 2013

Vad vill JAG?

Han vet vad han vill. Han vet precis vad han vill.
Vet vad som är viktigast. Vad han vill kämpa för och sikta på.

Jag då? Vad vill jag?
Jag vet mycket som jag absolut INTE vill just nu, men det är desto svårare åt andra hållet... =/

Hur vet jag vilka åsikter som är mina, och vilka som är andras?
Är detta vad jag faktiskt vill, eller är det bara vad  min omgivning förväntar sig?
Hur stor betydelse ska familj och vänners åsikter och förväntningar ha för mitt beslutsfattande?

"Inget" är min egen första reaktion, men det är inte så enkelt. Hur länge kommer de att finnas kvar om jag håller på och velar om mitt liv liv och min vilja fram och tillbaka..?

Ska jag låta bli att prova mig fram på mitt eget sätt för att inte riskera att förlora någons tillit?
Nej så ska det väl inte vara. Men varför känns det då som att det är dessa två alternativ som finns?
Pest eller kolera.
Det finns inget självklart "bästa alternativ", utan alla vägar har sina hinder och gropar.
Vilken väg har då de allra högsta hindren och djupaste groparna?

Ingen aning...

Alla vägar bär till lycka, eller?





onsdag, oktober 23, 2013

Någonting jag har sett fram emot

En sak jag saknar sedan ja kom ner hit för två veckor sedan är dansen.
Sedan jag började lära mig att dansa bugg för ungefär ett år sedan så har jag blivit mer och mer fäst vid det.
Jag älskar att dansa, det är ingen nyhet, men det är annorlunda med bugg än med salsa.

När jag salsade som mest (för cirka tre år sedan??) så bestod en stor del av dansandet av träningstid inför uppvisningar. Jag gillar att uppträda, det ger mig en stor dos av självförtroende och bekräftelse. På uppvisningarna fick jag uppmärksamhet och beundran. Jag fick känna mig duktig och snygg. Jag inbillade(?) mig att vissa i publiken blir avundsjuka och tänker "åh, jag önskar att jag också kunde göra så där!" och jag hoppades varje gång att åtminstone några kände sig inspirerade och fick idén att gå en kurs och börja lära sig att dansa salsa de också.

Det var mitt driv i salsandet. Att visa upp, känna mig stolt, inspirera och lära ut.

Med buggen är det annorlunda.
I bugg kan man tävla.

När jag börjar lära mig någonting och jag tycker att det är roligt, då vill jag inte sluta efter ett tag utan känner att jag måste fortsätta tills jag blir riktigt bra på det. Annars är det väl ingen idé att lägga sin energi på det, om det ändå inte kommer att bli jättebra i slutändan?
Jag har ofta höga ambitioner när jag tar mig an någonting. Jag vill att det ska bli bra, och jag brukar kunna göra det bra också.

När jag väl tycker att jag har blivit bra på någonting, då vill jag gärna få någon sorts bekräftelse på det ifrån andra. För om andra tycker att man är bra, då är man bra.
I salsan fick jag det som sagt genom uppvisningar, och när jag instruerade på kurslektionerna.
I buggen kan jag få det genom att tävla!

Jag har sedan jag fick reda på att den skulle äga rum siktat på att delta i Luleå Bugg och Swings (LBS) egen tävling som arrangeras i Luleå den 16e november.
Jag började omedelbart fundera på vem jag skulle kunna tävla med. Ska jag välja att gå i tävlingsgrupp under hösten istället för kurs så att jag kanske kan hitta en tävlingspartner där? Ska jag höra mig för hos instruktörer och dansare på högre nivå ifall de känner till någon som skulle kunna passa mig?
Ska jag höra av mig till personen jag tävlade tillsammans med i klubbmästerskapen i våras?

Jag pratade med Merlin om tävlingen för drygt en månad sedan. Han kände sig uppgiven över att hans båda tävlingspartners verkade sakna det engagemang och den motivation som han har för tävlingsdansandet. Samtidigt satt jag och beklagade mig över hur frustrerad jag blir när jag dansar med killar som helt saknar utstrålning och förmedlar noll energi till mig utan snarare suger ut all energi jag har.
Samtalet slutade med att vi bestämde oss för att anmäla oss till tävling tillsammans! Vi anmälde oss till en tävling i Kiruna den 26e oktober och till Luleå-tävlingen den 16e november.

Kirunatävlingen kommer inte att bli av (tur att det bara kostade 80kr att anmäla sig) men jag siktar fortfarande på att vara med den 16e, trots allt som hänt den senaste tiden!
Jag håller på att fundera ut hur vi skulle kunna planera tiden fram tills dess. Det var över en månad sedan vi danstränade tillsammans, så vi måste ju träna mer inför tävlingen. Vi kan trampa på var sitt håll, men turer och samspel måste vi jobba på tillsammans. Jag planerar att åka upp till Luleå för träning, men frågan är när och hur länge. Framför allt så måste jag lösa så att hundarna blir omhändertagna medan jag är borta, både när jag åker upp för att träna och sedan under själva tävlingshelgen.

Någon frivillig? :P

Nu är tävlingsavgiften betald i alla fall.

måndag, oktober 21, 2013

Livet mittemellan

Just nu så bor jag varken i Stockholm eller i Luleå.
Jag och hundarna är tillfälligt inhysta hemma hos pappa i Stockholm, medan mina möbler och ägodelar befinner sig i en magasinbox uppe i Luleå.
Jag vet inte var jag vill bo, eller hur jag vill bo.

Jag vet inte vem jag vill bo tillsammans med, om jag nu vill bo tillsammans med någon alls.
Jag har inget stadigt förhållande, men jag har inte heller helt släppt taget om det som varit.

Jag ska känna mig fram den kommande tiden.
Som en blind med käpp ska jag sakta men säkert känna mig fram över stigen framför mig. Stöter jag på någonting som inte känns som det borde så står valet mellan att fortsätta framåt eller att vända om och finna en annan stig.
En tryggare stig.
Kanske en lite rakare och slätare stig.
Kanske rentav en bred, asfalterad väg!?

Vi får väl se när nästa bekymmer dyker upp och vad det då handlar om. Nya problem är nästan välkomna ifall det innebär att jag slipper att dras med samma gamla elände och välbekanta trubbel!

Jag behöver förändringen som sker just nu. Vissa saker vill jag behålla i mitt liv medan jag gärna glömmer andra och aldrig mer ser röken av dem!

Frågan är ju bara vad man bör behålla och vad man bör säga "hej då" till för gott. Men det kommer jag underfund med så småningom.

Tills dess så lever jag ett liv mittemellan då och sedan. Ett liv nu.

Höstlöv i höstsol

Mysbullen och Lille Skrutt.
Jag tror att detta är den vackraste bilden jag har tagit på dem båda tillsammans :)

lördag, oktober 12, 2013

Vart är jag på väg?

Detta har minst sagt varit en omtumlande vecka.
Jag befinner mig nu nere hos min familj i Stockholm, och hundarna har jag tagit med mig.
Jag kände att jag hade fått nog.
Fått nog av stressen, bråken och osäkerheten som ofta närvarade i mitt liv. Jag måste bort. Måste få chans reda ut tankarna och känslorna kring mitt liv.

Och det är mycket av både tankar och känslor. Och det är åt båda hållen liksom, både positivt och negativt på samma gång! :(

Vad vill jag göra? Hur vill jag leva?
Vem vill jag vara? Var och vem vill jag vara det med?

Just nu trivs jag med lugnet och miljöombytet som vistelsen här ger. Jag ska fokusera på att kunna må så bra som möjligt.
Men sedan då?

Vart är jag på väg?
Det enda jag vet säkert är att det i alla fall aldrig kommer att bli exakt likadant som tidigare.
Det ska bli bättre!




tisdag, oktober 08, 2013

Hösten 2013 genom mitt objektiv

Idag gick jag ut och fotograferade igen. Jag var ute tidigare idag för att ha tid att fotografera i lugn och ro och ta vara på solljuset. Igår gick solen i moln i horisonten strax efter att jag gick ut med kameran, vilket gjorde de få bilder jag hann ta var en besvikelse (den enda bilden jag sparade finns postad i förra blogginlägget).
Mitt intresse för fotografering har åter väckts, efter att ha legat i dvala i närmare ett år nu.
Det känns kul igen! :)

Jag har bestämt mig för att jag vill köpa ett till objektiv, så jag sitter och läser på lite om vilken modell och typ av objektiv som antagligen skulle passa mina önskemål bäst.
De situationer då jag som mest önskar att jag hade ett annat objektiv att byta till är exempelvis när jag ska ta landskapsfotografier och vill zooma in en bit, exempelvis vid solnedgångar. På bilder tagna från långt håll så ser man inte den där riktiga glöden och de extrema färger och former som kan uppstå på en skymnings- eller gryningshimmel, och det är så frustrerande att se det med egna ögon men inte kunna fånga det på bild!

Jag tycker även väldigt mycket om att fotografera djur, och dessa håller sig ju sällan helt stilla (bortsett från Tindra då, men hon är ju speciell). Så ett objektiv som ger möjlighet att ta skarpare bilder på motiv i rörelse, typ hundar som busar, skulle också vara trevligt. Frågan är om dessa två saker finns att hitta i ett och samma objektiv, och i sådana fall vilket??

Jag sitter och kikar runt lite på Blocket och Tradera, men ska göra lite mer efterforskningar innan jag köper något.
Jag har inte så bråttom. Det viktigaste är ju att jag blir nöjd i slutändan!

"Lille skrutt"

Det var inte förrän precis nyss, när jag satt och gick igenom och gallrade i dagens bildskörd för tredje gången, som jag upptäckte den självklara anledningen till att behålla denna bild!
Ser ni det också?
De första två vändorna jag bläddrade förbi den så behöll jag den mest bara för att den är "ren"/enkel, Tindra ser härligt lugn ut och vattnet och träden i bakgrunden är fina, men sedan såg jag den - grenen ovanför hennes huvud!
Perfekt passform, eller?

Att det finns nyutslagna maskrosor så här sent på hösten är ju underbart! Tyckte om att kunna få med både nytt och gammalt i bilden, och skärpa i detaljerna i fröbollen.

Charlie högst upp på en sandhög. Han trivs där han kan hålla utkik.

Vet inte om denna är så speciell egentligen, men jag kunde bara inte slänga den.

Gillar att experimentera med skärpa och oskärpa i samma bild! Gillar hur man så tydligt ser strukturen i bladet tack vare att höstsolen lyser igenom det. Och så tycker jag inte att det behöver vara så klara och rena färger jämt, det är vackert med lite gråbruna fläckar ibland!

Jag kan inte bestämma mig för vilken av dessa två bilder (den här och den under) som jag tycker bäst om!
Vilken tycker du mest om?
Och varför?


Gillar stöket i den här växten. Konst på naturens eget vis.

Tog ganska många bilder på löven på det här trädet, men blev inte riktigt nöjd med någon.
Försöker kanske imorgon igen ifall det soliga vädret fortsätter!

måndag, oktober 07, 2013

Våga fråga!

Jag har två gånger inom loppet av en vecka gjort en sak som jag vanligtvis väääldigt sällan gör. Jag har konfronterat och rett ut en obekväm socialt relaterad situation så att båda parter vet var den andre står. 
Jag har vågat fråga, och på så sätt skingrat tvivel och undvikit missförstånd och komplicerande påföljder.
Jag är glad och stolt över att ha gjort det. Glad, för nu slipper åtminstone jag att må dåligt över situationen längre, och stolt över att jag har gjort någonting jag tycker är oerhört svårt och jobbigt och därför tyvärr brukar undvika så gott jag kan.
Våga fråga!

Den enda bilden jag sparade från dagens fotograferingspromenad. Jag gillar den verkligen!


torsdag, oktober 03, 2013

Vår vackra vovve

Tindra är verkligen den vackraste hunden jag träffat!
Se bara på den här första bilden, hon är en sann skönhet! :)
(Klicka på bilderna för att se dem i originalstorlek)



Charlie är mera söt och tuff än vacker!