Det är svårt

Idag städade jag bort rosor som jag har fått från dig.
Det var svårt.

Hur dumt vårt förhållande än slutade så har vi haft många fina stunder tillsammans. Saker du givit mig som jag har behållit påminner mig om det som varit bra. Det mysiga, det spännande, det romantiska, det roliga, det underbara.

För jag minns allt det, och jag minns det väl. Och jag kommer fortsätta att minnas det, och sakna det. Det kan tyckas osmart att så ofta tänka tillbaka på det goda när där även finns så mycket ont, särskilt nu under den senaste tiden, men jag måste göra det. Om jag inte påminner mig själv om allt det bra utan bara framhäver det dåliga, hur ska jag då förstå mig själv?
Hur ska jag då förstå varför jag stannade kvar i en situation som jag mådde dåligt av - om det inte fanns en enda gnutta gott i det hela? Hur ska jag då förstå varför jag lät mig själv offra sådant som betydde mycket för mig - om det inte var så att jag även vann annat som också var betydelsefullt?
Hur ska jag kunna stå för mina val under den här svåra tiden om jag inte längre minns varför jag gjorde dem?

Jag önskar att det inte hade blivit så här. Jag önskar hade vi hade kunnat slippa bli ovänner och hamna i det hål hålet av problem, ilska, sorg och besvikelse.

Var det verkligen detta som krävdes för att få ett ordentligt slut på alltihop?
Vem vet, tjafset och allt det jobbiga kanske hade fortsatt i en evighet till annars?
Jag säger absolut inte att den nuvarande situationen INTE är jobbig, men nu är det jobbigt på andra sätt och av andra anledningar.

Vi gör alla våra val i livet, och vi måste stå för våra beslut och våra handlingar. Det gäller även dig. Man kan inte bete sig illa mot andra människor på det viset du gjort och inte förvänta sig konsekvenser. Ju allvarligare snedsteg desto allvarligare konsekvenser. Så fungerar det, och det är så det måste bli.
Nu när det är som det är så hade det varit lättare om jag kunde BARA ogilla dig, men det kan jag inte. Andra kanske kan, men inte jag.

Hur gick det så galet? Alla gör sitt bästa här i livet, och ändå går saker och ting på tok.
Jag försöker bli sams med mig själv över mina beslut den senaste tiden.

Det är svårt.

Jag kommer alltid att minnas det underbara!