Snälla, händ! (Redigerad/tillagd text kursivt)

(Redigerad/tillagd text kursivt)

Jag vill att det ska hända nåt, jag vill göra nåt!

Jag skulle vilja åka till Skellefteå den 25e april och gå på Rockweekend, eftersom jag missar det hemma i Upplands Väsby. (Och ja, jag säger hemma till Väsby, för det är där jag är "born and raised") Jag vill dock inte åka ENSAM, vilket det verkar som att jag blir tvungen till om jag åker. Jag har varit på konsert ensam, men det är helt klart roligare att ha någon med.

Jag skulle vilja umgås med vänner, hitta några nya roliga folk att ha kul med.

Jag skulle vilja att min familj kom hit och fick se min lägenhet, staden, men mest av allt skulle jag vilja göra en utflykt med dem här. Gå en lång promenad ut i skogen någonstans, ha picnic, grilla fotografera, njuta.

Avstånd är jobbigt. Inte alltid, men just nu är det jobbigt och bara försvårar saker och ting. Jag vet exempelvis inte när jag kommer ha möjlighet att träffa min älskade storasyster Elin igen, eftersom avståndet har ökat ännu mer sedan jag flyttade hit (hon bor utanför Kalmar). Sist jag träffade henne var väl ungefär 5 månader sedan, det är sjukt lång tid. Hon är ju trots allt något av min idol...

Jag tränar en del numera, tre pass i veckan. Det är rätt mycket med tanke på att jag jobbar också. Jag tycker att jag är duktig.
...
Nu när jag skrev det där så började jag fundera på varför jag egentligen tränar... Jag tror det är för att jag inte har något bättre för mig. För att sysselsätta mig och slippa tänka på dåliga saker. Sådant som gör att man känner sig nere. Det är i alla fall inte för att jag vill "komma i form" eller nåt sånt, eftersom det snarare är åt andra hållet. Jag har gått ner 7kg i vikt under det senaste halvåret och jag vet inte varför. Det är lite oroande, 7 kg är ändå ganska mycket. Och så är det ju kul, jag tycker om at träna, men då är det helst lagsporter eller gruppaktiviteter. Gymma är inte min grej. Jag har varit träningssugen hela helgen, men det är inga roliga pass på lördagar och söndagar, och så har jag jobbat, så det blev ingen träning. Idag körde jag ett pass Combat, och satan vad jag tog i! Jag avreagerade mig ordentligt, helgens alla funderingar flydde och jag mådde bättre efteråt. Och när jag duschade och samtidigt lyssnade på Dire Straits högt i stereon kände jag mig glad av musiken. Det är bra musik.

Men kvällar har alltid varit värst för mig. Det är då allting kommer tillbaka, alla tankar sätter igång att spöka i huvudet igen. Helst när jag ska sova också... och sova själv.

Gonatt