Tävlingsdags igen!

Imorgon är det dags för tävling nummer två för mig och Tindra.

Jag var nyss ute och körde ett genrep, och det gick superbra! :D
Jag började med att leka med apportbocken i ett nytt försök att göra den rolig :P

Man ska lära känna sin hund, och dra nytta av dess personlighetsdrag och egenheter.
Tindra är som piggast och mest peppad när hon precis kommer ut, det är då hon har som mest energi. Därför lämnade jag kvar henne i bilen så länge som möjligt innan vi skulle in på tävlingsplanen förra gången, och därför gick jag raka vägen till gräsmattan på baksidan ("min" lydnadsplan) och busade med apporten nu ikväll. Om jag tycker är någonting är roligt så tycker Tindra också att det är roligt. Åtminstone roligARE :P
Jag undvek dock att visa för henne att jag även hade frisbeen med mig ut, för om hon hade vetat om det så hade apporten inte varit det minsta intressant. Men det var den nu, och det bådar gott inför imorgon!

Linförigheten försökte jag göra ordentligt, med alla sorters halter och svängar och med en tempoväxling. Det gick finfint!

Jag gjorde några lägganden, vilka alla utfördes kvickt för att vara Tindra!

Jag testade hennes sättanden vid halt, och de var snabbare än vanligt! (Vad har hänt med min hund de senaste två veckorna, vi har ju knappt tränat??)

Jag gjorde två ställanden - det första med och det andra utan hjälp av fysiska tecken. Det andra gick faktiskt BÄTTRE än det första, vilket ju är oerhört bra :)

Att allt detta gick så bra känns sjukt skönt, och jag är grymt peppad inför imorgon! :D

Värt att nämna är att av de 19 ekipage som är anmälda till klass 1 så är Tindra den enda blandrashunden!
På förra tävlingen fanns det en annan blandrashund i startfältet utöver Tindra, och då var det endast 10 startande ekipage.

Min fråga är: Varför ägnar sig inte fler åt träning på högre nivå med sina hundar, oavsett ras/-er? =/
Om man redan när man planerar att skaffa en hund vet att man vill nå högt i en eller några särskilda grenar så kommer man självklart att köpa den hund som man tror passar ens ambitioner. Men om man har en hund, varför inte prova sig fram och se vad den/ni klarar av? :)

Med en blandrashund är man oerhört begränsad inom hundsportsvärlden då det finns fler grenar man INTE får tävla i än vad det finns grenar där blandraser är tillåtna att tävla. Lydnad är en av de få saker man kan ägna sig åt på högre nivå med en blandrashund (ytterligare två är agility och freestyle).
Men det som är så smidigt med lydnadsträning är att man inte behöver särskilt mycket "rekvisita". De enda föremålen som används i klass 1 är ett hopphinder (vilket du ju inte behöver köpa ett, eftersom det går lika bra att träna hopp exempelvis över ett staket eller över de låga räckena på en parkeringsplats), en apportbock (kostar ca 100-200kr beroende på modell) och belöning efter eget tycke (dvs hundens tycke).

Det är med andra ord väldigt billigt att träna lydnad, och du kan göra det var som helst. Faktum är att du helst SKA träna på en massa olika platser för att hunden ska kunna prestera på en bra nivå oavsett miljö och situation.

Jag tycker att tävlingslydnadsträning är utmanande och roligt, och det är betydligt svårare än det ser ut! Allting handlar om att anpassa träningen efter sig själv och ens hund, för det finns inte en enda metod som fungerar för alla.
Det hänger mycket på detaljer och finlir, åtminstone om man vill satsa på de högre poängen. Och det är STOR skillnad mellan vardagslydnad (inte skälla på folk/hundar, gå fint i kopplet, inte hoppa på folk osv) och tävlingslydnad (gå fot med ständig ögonkontakt, komma som ett skott in till vänstersidan på föraren vid inkallning, ta ett föremål i munnen och hålla fast det tills föraren säger "loss"...).

Inlärning av tävlingslydnadsmoment är samma sak som att lära sin hund konster och tricks - momenten innebär att hunden ska utföra beteenden som är onaturliga för den, beteenden som hunden inte skulle göra om vi inte hade lärt den att det är det vi vill ha av den.
Vardagslydnad är mer "sunt förnuft" och sådant hunden bör kunna för att fungera i vardagen med sina ägare och beteenden som många hundar har naturligt. De flesta "felbeteenden", sådant folk går till hundexperter för att bli av med, beror på ostabilitet i hundens liv. För lite motion och aktivering, stress, inkonsekvens i uppfostran, brist på socialisering under uppväxten eller för dåligt med hjärngympa kan alltihop vara bidragande orsaker till att en hund är "stökig".

Så gör någonting med din hund, vad det är spelar ingen roll. Aktivering skapar välmående hos hunden och stärker relationen mellan hund och ägare. På så vis undviker ni en hel del problem i er samvaro.

Varför inte prova på tävlingslydnad? ;)

Jag återkommer med resultat efter morgondagens insats.
Wish us luck! ;D