Stora hundar närmare avlivning

Klicka för originalstorlek

"Detta är alltså inte alla anmälningar, det är hundar polis tagit beslut om att testa.

Sedan finns det oerhört många fler hundar och människor i anmälningssituationer där test inte har utförts. Det finns ett relativt stort antal hundar där exempelvis ägaren beslutat om avlivning direkt efter händelse. Den hunden finns då inte med här i statistiken." (- Fredrik Steens blogg)

Inte en enda dvärghund i statistiken?

När jag är ute och promenerar med min hund i mitt närområde så brukar jag observera hundar och hundägare som vi möter. Av de hundar som gör utfall, sliter o kopplet och skäller när de ser oss, eller som enligt mig verkar vara instabila hundar så är det stora majoriteten av mindre typ. Det är inga särskilda raser, utan dvärghundar generellt.

Bara för att de biter en i skon istället för i armen så kommer de undan i den här statistiken. De gör inte lika stor skada, och de är lättare att fösa undan eller hålla tillbaka när de är aggressiva. De blir inte anmälda lika ofta.

Detta är ett vanligt problem, som jag uppfattar det.  

Särskilt en gång minns jag:
Jag mötte ett par bekanta till mig ute på parkeringen. Jag hade min hund med mig, och de hade en liten hund i koppel. De har själv två egna småhundar men denna tillhörde en vän till dem, de var bara hundvakt åt den.

Så fort den lilla hunden fick syn på min hund så började den skälla högt och frekvent.

Mannen tycker väldigt mycket om min hund, så vi började närma oss för att hälsa på honom. Lillhunden fortsatte att skälla och reste sig dessutom upp på bakbenen och ryckte i kopplet. Det var vad jag skulle kalla aggressiv mot oss.

Vi gick ändå fram och hälsade, och jag stod och pratade med mannen en stund medan han klappade om min hund. Kvinnan höll i den lilla hundens koppel, och under hela den stunden så fortsatte den att bete sig illa.

När jag sedan hade gått därifrån så dök en tanke upp i mitt huvud. Hur hade situationen sett ut om det hade varit en större hund som betett sig sådär?

Jag bytte ut dvärghunden mot en schäfer, i min minnesbild. Den schäfern hade garanterat blivit glodd på och pratad om, kanske till och med anmäld, för liknande utfall.

Men dag efter dag ser man dessa understimulerade, instabila, osäkra, aggressiva småhundar i området där jag bor. Visst ser jag även större hundar i det skicket men vetskapen om att de större är närmare avlivning eller omhändertagande än de små, DET gör mig frustrerad!