Önskar tillbaka någonting jag saknar

Igår kväll var jag på Machinae Supremacys releasespelning för deras senaste album "Rise of a Digital Nation".
Jag gick dit med min pojkvän.
Vi var där i god tid, och varefter folk ramlade in så hälsade jag på de personer som jag känner. Det var härligt. Det var härligt att återse folk som jag umgicks med när jag började åka hit upp till Luleå, innan jag flyttade hit. Det var härligt att känna att jag fortfarande har en lika fin relation till dessa mmänniskor, trots att jag knappt träffar dem eller ens har kontakt med dem regelbundet längre. Jag kände mig genast lite mindre bortglömd här i världen.

För lite så känns det - som att jag "finns mindre" nu för tiden. Jag umgås inte lika mycket med folk (varken personer jag känner eller helt nya människor) som jag brukade göra.
Konserter, salsaevenemang, utekvällar på krogen, hemmafester, jobb/skola...
Konserter är det snålt med här uppe så det intresset har varit svårt att tillgodose sedan jag flyttade hit från Stockholm.
När det gäller salsadansandet så är jag inte längre med och håller i några kurser men går på de fester som anordnas och har varit på fridansen ett par gånger under hösten. Vi har varit på desto fler buggfridanser (eftersom pojkvännen håller på att skola in mig) men där har jag inte lärt känna någon än, och så länge jag håller mig till att bara dansa med min kille så lär jag inte göra det heller.
Går ut gör jag sällan, eftersom jag inte känner att jag riktigt har någon att gå ut med som jag skulle kunna ha riktigt kul med. Någon som tycker lika mycket om att dansa som jag, som inte super sig redlöst full eller beter sig illa, och som är intressant att prata med. Visst tycker jag om att gå ut med Merlin, men det är a andra anledningar. Det är mer mysigt, liksom.
Det var länge sedan jag var på en hemmafest, det känns som evigheter sedan. Jag funderar på ifall jag ska fixa en fest till min födelsedag, men det känns inte som att det skulle bli särskilt lyckat... =/

För det första så kommer jag att vara mitt upp i att fixa i ordning med möbler och prylar efter flytten (som äger rum i mitten av december, från den nuvarande lägenheten till den min pojkvän just nu hyr ut i andra hand). För det andra så vet jag inte vilka jag skulle bjuda.
Det är nämligen så att just den biten är en aning komplicerad i nuläget, vilka jag vill/kan umgås med. Att ha en pojkvän som inte klickar med ens vänner är oerhört jobbigt och svårt att hantera =/
Om jag bjuder alla dem jag betraktar som vänner så kommer det antagligen att finnas ett flertal personer på festen som inte går ihop, och det blir inte något roligt födelsedagskalas :(

Under mitt födelsedagsfirande vill jag slippa tänka på dåliga saker. Då vill jag bara glädjas åt trevligt sällskap, fina vänner och roliga aktiviteter. Då vill jag känna mig älskad och uppskattad. Då vill jag känna att den dagen/kvällen är till bara för mig. Jag tror tyvärr inte att det kommer att kunna fixas i år. Inte som det ser ut just nu i alla fall.

Hemmafester är över lag ett bra sätt att träffa och lära känna nya människor. Åtminstone i början av dem, innan folk hunnit bli alltför fulla och irriterande. Oftast har det varit så för mig när det gäller hemmafester att jag redan känner de flesta av dem som är där. Det blir ju lätt så att det är ungefär samma gäng människor som festar tillsammans varje gång.
Men ibland har det hänt att jag är den som är helt ny i umgängeskretsen, den nya personen på stället som ingen känner och många är nyikna på. Då har jag blivit ditbjuden av någon som brukar umgås med alla dessa människor, oftast någon som jag nyligen lärt känna.
Jag trivs bra i en situationen! Ju fler nya människor desto roligare! :P
Man får göra ett första intryck hos en hel flock folk och har man tur så finns där någon som man klickar extra bra med. Någon man delar några intressen med eller som kanske är uppvuxen i närheten av en själv.

Att vara på konserten igår kändes sjukt bra. Folket, musiken genom kroppen, stämningen, efterfest på Heroes, ännu en signad CD-skiva av världens bästa band - det tog mig tillbaka till hur mitt liv brukade vara. Jag upplevde återigen en del av det "förut" som jag idag saknar.
Gemenskap, livemusik och headbanging - det är grejer det!
Längtan till Stockholms händelserika musikvärld väcktes definitivt.
Machinae Supremacy spelar där i januari.

Åka?