tisdag, augusti 02, 2011

Skänk bort, få tillbaka

Häromdagen fick jag en plötslig lust att göra lite extra gott för världen, så jag bestämde mig för att fiska upp bankkortet ur plånboken och skänka lite pengar.


Min främsta tanke var att delta i kampen mot svälten på Afrikas horn. Den senaste regnperioden i området uteblev helt. Som om det inte är torrt nog i Afrika vanligtvis? :(


Jag googlade "Afrikas horn svält", och hamnade på Rädda Barnens hemsida. Jag hade visserligen gärna givit pengar som gått till att hjälpa HELA befolkningen i de drabbade länderna, men jag medger att barn ändå måste gå först.
Det finns en hel uppsjö av sätt att ge bidrag på! Bröllopsfond, via testamente, månadsgivare, sms-gåva...


Jag läste på deras hemsida att: "500 kr räcker till mat med högt kaloriinnehåll för 150 barn som lider av allvarlig undernäring."
Det kör vi på, tänkte jag!


Men man kunde inte sms-skänka 500kr, utan bara 10, 50 eller 200kr. Och man kan inte skänka pengarna till ett specifikt ändamål, utan RB placerar pengarna där de behövs mest. Det blev 200kr till Katastroffonden.


Lite åt människan, lite åt naturen - det låter väl rättvist? Utan djur och växter - inga människor.


Jag gick in på WWFs hemsida.
Det finns även där många olika sätt att ge sitt bidrag, bland annat genom att bli fadder. Man kan bli alla möjliga sorters fadder - isbjörnsfadder, tigerfadder, späckhuggarfadder... Det finns alltså möjlighet att själv välja vilket projekt man vill att ens bidrag ska gå till (plus i kanten!).


Eller så kan man skänka en engångssumma, vilket jag hade tänkt göra. Det är ju så himla smidigt med sms-gåvor!
Jag blev dock besviken när jag upptäckte att den enda summan man kunde skänka via sms var ynka 50  kronor! Det är givetvis bra att man inte ska behöva känna sig tvingad att ge mycket (många bäckar små), men det borde väl åtminstone finnas alternativ?


Så jag bestämde mig för att sms-skänka 50kr OCH anmäla mig som Östersjöfadder. Varför inte börja med sin egen bakgård liksom?


Men en sak till fanns det som störde mig. Om man blir fadder så skickar de automatiskt hem saker till dig, som tack för stödet.Ett gosedjur, en pin och fyra tidningar/år. Det känns väl ändå lite som att de ger tillbaka en del av dina skänkta pengar, mot din vilja?
Visst är det mysigt med mjukisdjur. Och visst är en pin ett smidigt sätt att öka vetskapen om projektet hos allmänheten. Och visst är tidskrifterna säkert ett bra sätt att hålla faddern fortsatt engagerad i WWFs arbete för djuren. Men om man inte vill ha detta, borde man inte då kunna avsäga sig det?




Så att en större del av WWFs budget får gå till att göra det de ska, vilket är att förhindra att djurarter utrotas på löpande band!


Väntar på att min gosesäl ska komma med posten. Hade dock hellre haft en extra välmående säl i Östersjön...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar