"För flera år sen så kunde man läsa i en av Skärgårdsstiftelsens böcker om en arbetshäst som drog virke, över isarna i skärgården. En vårdag brast isen under hästen och lasset, bara några hundra meter från land, dit de var på väg. Hästkarlarna drog sig hastigt undan och kunde bara med fasa se på, då den gamle trotjänaren försvann i djupet...
När de stod där och allt hade varit tyst en stund, så hörde de ett brak, då isen gick upp intill stranden. Då kom hästen upp genom isen med timmerlasset som han målmedvetet fortsatt att styra mot stranden, under isen. Och kan Du tänka Dig!!! Hästen klarade sig trots lunginflammation och svår nedkylning. Han gneds varm i en spilta, fick varma täcken, och om jag inte missminner mig så fick han en sup också! Det var "bästa" huskuren förr, och det man hade hemma...
Hästen levde flera år till, men den fick pension efter detta äventyr, som nästan är för bra för att vara sant!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar