Sagan om Spiffnumgllr

Det var en gång en liten äppelpaj som hette Spiffnumgllr, han var inte glad i mat. Men han tyckte om rosa åsnor, men inte utan tänder. Han gillade Spiffnamschnugiz men bara när det var söndag. Hon och han var inte där när dom var där borta och Spiffnumgllr var trött. Kaninen som kom på besök hade inte tagit med sig 2 paraplyer som han en vecka innan hade lovat. Hon gick ner i källaren, det var ett vackert landskap och fåglarna sjöng en massa barnvisor som inte hördes och dom var ganska mörka. Kort därefter kom smällen, alla var glada förutom Spiffnumgllr som var glad. Spiffnumgllr var inte alls speciellt glad och månen syntes inte om 3 timmar. Den gröna lampan skrek med stängd mun och då somnade alla som stod upp. Sen dog Spiffnumgllrs svåger som precis ätit brunch. Sen var alla glada i Frankrike. Snipp snapp snut så var sagan slut.

Författare: Tim Ljungberg