Slacklining!

Min nya hobby är awesome. Har kört fyra pass sedan jag köpte linan = ett pass om dagen.
Jag har gjort större framsteg än jag trodde att jag skulle klara av på så här kort tid, vilket ökar motivationen ännu mer!

Tänkte hålla en liten slackline-dagbok här i bloggen för att hålla koll på hur fort jag utvecklas.

Pass 1

Jag köpte linan på Intersport för 560kr (30% rabatt, ord pris 800kr) under lördagen.

Den kvällen åkte jag iväg på grillfest med salsagänget, och jag tog med linan dit för en premiärpromenad.

Vi spände upp den mellan två björkar, men det tog ett tag innan vi hittade en lagom spänning i linan.

Jag hade hjälp av två personer i början, en på varje sida, som höll i mina händer och gav mig stöd.

Det svåraste var att ta sig upp på linan över huvud taget, det var som att den protestskakade så fort man lade minsta vikt på den. Jag gick ett par vändor, tills myggen besegrade mig, och jag återvände sedan till grillandet och dansandet i festlokalen.

Lite senare samma kväll provade jag igen, och nu hade jag bara en person som stöd. Det var vingligt, men det gick att ta sig från den ena änden av linan till den andra och tillbaka igen, även om det gick väldigt långsamt och skakade en del.

Jag hade läst på lite innan, letat reda på lite nybörjartips om hur man ska börja och vilka övningar som är användbara.

Sträck aldrig helt på benen. Fäst blicken i ögonhöjd på en fast punkt, förslagsvis en fläck på trädet framför dig som linan sitter runt. Ju snabbare du kliver upp på linan, desto lättare är det att hitta balansen när du väl är uppe. Kliv upp på linan genom att först sätta upp ena foten, ta lite sats, och sedan sätta den andra foten bakom den första.

Jag hade onekligen användning av dessa råd, de underlättade det hela betydligt.

Pass 2

Dagen därpå gick jag ut med linan direkt efter frukost, peppad att göra framsteg.

Vi hittade två träd i vårt bostadsområde som stod på någorlunda bra avstånd från varandra, Det blev dock en del lös lina kvar när den var på plats.

Nu krävdes bara stöd från en person för att hålla mig kvar på linan, men det var fortfarande för skakigt för att jag skulle kunna kliva på själv, stå fritt eller ta steg helt utan stöd.

Kände ändå redan att det gick något lättare än föregående kväll.

Pass 3

Samma ställe, annat folk. Fick med ett par kompisar som också gick ett varv eller två.

Jag blev smått mallig när jag väl lyckades ta mina första fria steg på linan. Först ett, sedan två.

"Jag kommer ju att hinna lära mig hur mycket som helst innan sommaren är slut om det ska fortsätta i den här takten!"

Pass 4

Hittade en perfekt slackline-plats just intill universitetet! Där fanns flera träd på en stor gräsmatta, ganska spridda så att man troligtvis skulle kunna få upp åtminstone en till lina i närheten.

Jag gick dit med Tindra och riggade linan själv, vilket var oväntat lätt. En kompis skulle komma dit lite senare och träna med mig, men tills han kom var jag så illa tvungen att träna själv. Tur det! Det gick nämligen väldigt bra när jag väl lade manken till och koncentrerade mig ordentligt. Efter en stunds övande, enstaka stegande och en del fall lyckades jag till slut traska hela vägen från ena sidan till den andra!

I'm the queen of the slackline! ;)

Fortsättning följer...

Tips:

Jag föredrar att vara barfota eller i bara strumpor för att få bra kontakt med linan.